Övergångarna som fick en hel värld att häpna
Ja, precis så storvulen och allt annat än återhållsam är rubriken till Lars Nylins senaste lista, presenterad i dagens upplaga av Sportbladet. Sant är att det rör sig om övergångar som många människor har höjt på ögonbrynen åt, men att en hel värld skulle ha häpnat? Nåja, livet är också annat än fotboll, även om det inte alltid känns så. Elizabeth Fritzl och hennes barn engagerade sig troligen mycket lite i att Niko Kranjcar bytte Dinamo Zagreb mot Hajduk Split, för att inte tala om hur mycket man ryckte på axlarna åt Wayne Rooneys flytt från Goodison Park till Old Trafford i den källare i Bangladesh där man syr upp Spurs-tröjorna som Jochen spelar fotboll i. Eller ja, Jochen spelar inte fotboll. Han duttar, springer i cirklar och blir tids nog nedsparkad.
Själv kan jag känna att listans förstaplats bara har konkurrens av listans sexa. Jag tycker nog t o m att sexan är snäppet värre än ettan. Luis Figo hade åtminstone ett pris på sig. Han genererade någonting åt sin förra arbetsgivare, inte bara uppdämt hat. Det enda prostituerade kan bidra med. Alltså pengar. Sol Campbell bidrog inte ens med någon övergångssumma. Han gick gratis - till värsta fienden. För att försöka få perspektiv på graderna i helvetet är det Figo gjorde sig skyldig till jämförbart med att kärestan finner honom i säng med bästa vänninan. Det Campbell gjorde var att göra slut, för att veckan efter gå ut med att det är kärestans mamma som numera dricker vin och sitter uppkrupen med benen under filten i den Cambellska divansoffan.
Apropå förstaplatsen är det svårt att inte lägga märke till ett mönster som upprepar sig på listan, det att Mon Frères (klicka "medlemmar", klicka "Anders") förra favoritlag så ofta återfinns till höger. Från Barcas läger kunde man under förra veckan höra att "vi utbildar spelare, Real köper dem". Det är svårt att påstå att det inte ligger något i det.
Annars är det nog bara ett namn som jag jag upplever fattas listan. Inte Sharbel Touma. Inte Felipe Melo. Inte Carlos Tévez. Men Kris_Commons. För ungefär ett år sedan gjorde han exakt det Campbell gjorde sju år tidigare. Istället för att fortsätta i uppflyttade Nottingham Forest valde Commons att gå som Bosman. Till Derby County. Flytten i sig är lika förbjuden som Tottenham/Arsenal, Everton/Liverpool och Fiorentina/Juventus, men fattas den enda dimension som försvarar en sådan flytt: att man byter från ett lag med sämre förutsättningar att vinna titlar, till ett med större ambitioner. Derby är historiskt och ekonomiskt underlägset storebror. Inför säsongen hade man samma uttalade mål som Forest, att överleva League Championship, och slickade fortfarande såren efter att ha genomfört den sämsta säsong som något lag någonsin har gjort i Premier League, under 2007/2008. I slutändan skiljde det en enda placering (en poäng och tre minus i målskillnad). Tydligen var det ändå värt stora delar av Sherwoodskogens eviga förakt.
I vilket fall, här är listan:
Utmanare:
Luis Enrique (Real Madrid till Barcelona), Wayne Rooney (Everton till Manchester United), Paul Ince (West Ham till Manchester United), Garrincha (Botafogo till Flamengo), Bernd Schuster (Barcelona till Real Madrid), Bebeto (Flamengo till Vasco da Gama till Botafogo), Pat Jennings (Tottenham till Arsenal), Denis Law (Manchester United till Manchester City), Niko Kranjcar (Dinamo Zagreb till Hajduk Split), Andreas Möller (Borussia Dortmund till Schalke 04), Aldo Serena (Torino till Juventus), Eric Cantona (Leeds till Manchester United).
10. Ronaldo, till Corinthians 2009
Ronaldo den äldre har spelat i såväl Real Madrid som Barcelona, såväl i Inter som Milan. Ändå var det först på ålderns höst, åter hemma i Brasilien, som han hamnade i en riktig transferskandal. När Ronaldo i vintras reparerade sig från en knäskada tränade han med sin favoritklubb Flamengo. Alla förväntade sig att det skulle bli just Rio-klubben som fick hans tjänster. I stället valde han Corinthians i Sao Paulo och Ronaldo fick i Rio-pressen den tuffaste behandling han fått i karriären.
09. Hugo Sanchéz, från Atlético Madrid till Real Madrid 1985
Den mexikanske målspottaren hade under fyra säsonger gjort att Atlético Madrid åter kunde hoppas på de stora titlarna. Då bytte han plötsligt klubb. När den nya adressen blev Real Madrid - där han kom att göra 164 mål på 207 matcher - raderades Sanchez snart bort ur Atléticos historieböcker.
08. Michael Laudrup, från Barcelona till Real Madrid 1994
Övergångar mellan Barcelona och Real Madrid har varit kontroversiella sedan tidernas begynnelse. Värst reaktion väckte ettan på denna lista och även på ett indirekt sätt nummer fyra. Men även Michael Laudrups övergång 1994 spädde rejält på kylan mellan de två klubbarna. Dansken hade fyra år i följd spelat hem ligan med Barcelona. Men så kolliderade han med manager Johan Cruyff om vilken som skulle bli den tredje utlänningen som fick spela från start i ligan (reglerna sa maximalt tre). Ny adress blev då Real Madrid och Laudrup fick vid återkomsten till Nou Camp vara med om "de värsta ögonblicken i sitt liv". En tröst blev dock att Laudrop aktivt bidrog till att Real åter vann La Liga.
07. Ashley Cole, från Arsenal till Chelsea 2006
Fotbollsvärlden trodde att Ashley Cole njöt av sin roll i Arsenals försvar. I själva verket ansåg han sig underbetald och dessutom hotad av ankomsten av Gaël Clichy. I hemlighet började Cole därför förhandla med Chelsea. Men avslöjades och bötfälldes sommaren 2005. Den som trodde att såpan med detta var över fick fel. Cole var fortfarande svårt missnöjd med sin lön. Sommaren 2006 byttes Cole mot William Gallas. Cole kallas därefter troligen för evigt "Cashley" på Emirates Stadium.
06. Sol Campbell, från Tottenham till Arsenal 2001
Försvarsgiganten Campbell var sugen på att spela Champions League och vinna titlar. Det fick han inte vara med om på White Hart Lane, han sökte sig därför till en annan klubb. Trots alternativa förslag valde Campbell det mest förbjudna. Han sökte sig som Bosman till ärkerivalen i nordöstra London, Arsenal. Så sent som i januari blev fyra Spursfans avstängda från alla brittiska arenor i tre år för att ha skrikit rasistiska och homofobiska tillmälen till en Campbell som numera spelar i Portsmouth.
05. Johan Cruyff, från Ajax till Feyenoord 1983
Johan Cruyff var Mister Ajax, det var han som på 1970-talet gjorde Amsterdamklubben till en fotbollens stormakt. Men efter säsongen 1982-83 räknades inte längre gamla meriter. Ajaxledningen hade tröttnat på Cruyffs eviga åsikter - och ekonomiska krav. Man gav honom därför inget nytt kontrakt. I det läget gjorde Cruyff det omöjliga och skrev på för ärkerivalen Feyenoord. När Cruyff dessutom styrde Rotterdamklubben till sitt första ligaguld på ett decennium såg inte ens de mest inbitna Ajaxsupportrarna några förmildrande omständigheter.
04. Alfredo di Stefano, från Millionarios till Real Madrid 1957
Hade transferkriget om di Stefano inträffat i dag hade det gjort att sportpressen stoppat pressarna. Men även 1957 orsakade det gigantiska rubriker när FC Barcelona och Real Madrid båda hävdade att de hade köpt bollgeniet från Argentina från colombianska Millionarios. Till sist vann Real dragkampen. 50 år senare anser många att transferincidenten kring di Stefano är ett av de tyngsta skälen till ovänskapen mellan de två klubbarna.
03. Mo Johnston, från Celtic (via Nantes) till Rangers, 1990
Inte ens en mellanlandning i franska Nantes mildrade uppståndelsen när skotten Johnston på 1980-talet gick från Celtic till Rangers. Celticfansen provocerades av sveket att Johnston, katolik och Celticsupporter sedan barnsben, ens kunde överväga saken. Men inte heller hos Rangers jublade man. Där såg man med misstänksamhet att en "fiende" plötsligt fanns i deras elva.
02. Roberto Baggio, från Fiorentina till Juventus 1990
När Baggio 1990 såldes till Juventus var det inte bara Baggio själv som var emot försäljningen. Fiorentinas supportrar blev vansinniga och Florens skakades av upplopp där minst 50 skadades. Baggio, som ansett sig tvingad att gå med på transfern, markerade vid det första mötet klubbarna mellan genom att vägra ta en straff. När han efter den protesten byttes ut tog han på vägen ut från planen upp en Fiorentina-scarf som han lade över ena axeln.
01. Luis Figo, från Barcelona till Real Madrid 2000
Bernd Schuster gjorde "det omöjliga" på 1980-talet och gick från Barcelona till Real Madrid. Men busvisslingarna tystnade snart. Samma sak när Michael Laudrup gick samma väg 1994. Först en enorm reaktion, sedan tyst. Det blev inte så för Luis Figo. Inte alls. Vid det första återbesöket på Nou Camp på hösten år 2000 visade mätningar att ljudnivån på busvisslingarna var högre än från ett flygplan. Figo blev paralyserad när han vid hörnor bombarderades med mobiltelefoner, pengar, även en cykelkedja hittades. 2001 var han skadad. Vid återkomsten 2002 var den negativa reaktionen om möjligt ännu aggressivare. Ett grishuvud tillhörde det som kastades in på planen för att visa portugisen vad katalanerna tyckte om hans beslut.
Källor: Sportbladet
Twitter
Ullas Amaranter
Wikipedia
Själv kan jag känna att listans förstaplats bara har konkurrens av listans sexa. Jag tycker nog t o m att sexan är snäppet värre än ettan. Luis Figo hade åtminstone ett pris på sig. Han genererade någonting åt sin förra arbetsgivare, inte bara uppdämt hat. Det enda prostituerade kan bidra med. Alltså pengar. Sol Campbell bidrog inte ens med någon övergångssumma. Han gick gratis - till värsta fienden. För att försöka få perspektiv på graderna i helvetet är det Figo gjorde sig skyldig till jämförbart med att kärestan finner honom i säng med bästa vänninan. Det Campbell gjorde var att göra slut, för att veckan efter gå ut med att det är kärestans mamma som numera dricker vin och sitter uppkrupen med benen under filten i den Cambellska divansoffan.
Apropå förstaplatsen är det svårt att inte lägga märke till ett mönster som upprepar sig på listan, det att Mon Frères (klicka "medlemmar", klicka "Anders") förra favoritlag så ofta återfinns till höger. Från Barcas läger kunde man under förra veckan höra att "vi utbildar spelare, Real köper dem". Det är svårt att påstå att det inte ligger något i det.
Annars är det nog bara ett namn som jag jag upplever fattas listan. Inte Sharbel Touma. Inte Felipe Melo. Inte Carlos Tévez. Men Kris_Commons. För ungefär ett år sedan gjorde han exakt det Campbell gjorde sju år tidigare. Istället för att fortsätta i uppflyttade Nottingham Forest valde Commons att gå som Bosman. Till Derby County. Flytten i sig är lika förbjuden som Tottenham/Arsenal, Everton/Liverpool och Fiorentina/Juventus, men fattas den enda dimension som försvarar en sådan flytt: att man byter från ett lag med sämre förutsättningar att vinna titlar, till ett med större ambitioner. Derby är historiskt och ekonomiskt underlägset storebror. Inför säsongen hade man samma uttalade mål som Forest, att överleva League Championship, och slickade fortfarande såren efter att ha genomfört den sämsta säsong som något lag någonsin har gjort i Premier League, under 2007/2008. I slutändan skiljde det en enda placering (en poäng och tre minus i målskillnad). Tydligen var det ändå värt stora delar av Sherwoodskogens eviga förakt.
I vilket fall, här är listan:
Utmanare:
Luis Enrique (Real Madrid till Barcelona), Wayne Rooney (Everton till Manchester United), Paul Ince (West Ham till Manchester United), Garrincha (Botafogo till Flamengo), Bernd Schuster (Barcelona till Real Madrid), Bebeto (Flamengo till Vasco da Gama till Botafogo), Pat Jennings (Tottenham till Arsenal), Denis Law (Manchester United till Manchester City), Niko Kranjcar (Dinamo Zagreb till Hajduk Split), Andreas Möller (Borussia Dortmund till Schalke 04), Aldo Serena (Torino till Juventus), Eric Cantona (Leeds till Manchester United).
10. Ronaldo, till Corinthians 2009
Ronaldo den äldre har spelat i såväl Real Madrid som Barcelona, såväl i Inter som Milan. Ändå var det först på ålderns höst, åter hemma i Brasilien, som han hamnade i en riktig transferskandal. När Ronaldo i vintras reparerade sig från en knäskada tränade han med sin favoritklubb Flamengo. Alla förväntade sig att det skulle bli just Rio-klubben som fick hans tjänster. I stället valde han Corinthians i Sao Paulo och Ronaldo fick i Rio-pressen den tuffaste behandling han fått i karriären.
09. Hugo Sanchéz, från Atlético Madrid till Real Madrid 1985
Den mexikanske målspottaren hade under fyra säsonger gjort att Atlético Madrid åter kunde hoppas på de stora titlarna. Då bytte han plötsligt klubb. När den nya adressen blev Real Madrid - där han kom att göra 164 mål på 207 matcher - raderades Sanchez snart bort ur Atléticos historieböcker.
08. Michael Laudrup, från Barcelona till Real Madrid 1994
Övergångar mellan Barcelona och Real Madrid har varit kontroversiella sedan tidernas begynnelse. Värst reaktion väckte ettan på denna lista och även på ett indirekt sätt nummer fyra. Men även Michael Laudrups övergång 1994 spädde rejält på kylan mellan de två klubbarna. Dansken hade fyra år i följd spelat hem ligan med Barcelona. Men så kolliderade han med manager Johan Cruyff om vilken som skulle bli den tredje utlänningen som fick spela från start i ligan (reglerna sa maximalt tre). Ny adress blev då Real Madrid och Laudrup fick vid återkomsten till Nou Camp vara med om "de värsta ögonblicken i sitt liv". En tröst blev dock att Laudrop aktivt bidrog till att Real åter vann La Liga.
07. Ashley Cole, från Arsenal till Chelsea 2006
Fotbollsvärlden trodde att Ashley Cole njöt av sin roll i Arsenals försvar. I själva verket ansåg han sig underbetald och dessutom hotad av ankomsten av Gaël Clichy. I hemlighet började Cole därför förhandla med Chelsea. Men avslöjades och bötfälldes sommaren 2005. Den som trodde att såpan med detta var över fick fel. Cole var fortfarande svårt missnöjd med sin lön. Sommaren 2006 byttes Cole mot William Gallas. Cole kallas därefter troligen för evigt "Cashley" på Emirates Stadium.
06. Sol Campbell, från Tottenham till Arsenal 2001
Försvarsgiganten Campbell var sugen på att spela Champions League och vinna titlar. Det fick han inte vara med om på White Hart Lane, han sökte sig därför till en annan klubb. Trots alternativa förslag valde Campbell det mest förbjudna. Han sökte sig som Bosman till ärkerivalen i nordöstra London, Arsenal. Så sent som i januari blev fyra Spursfans avstängda från alla brittiska arenor i tre år för att ha skrikit rasistiska och homofobiska tillmälen till en Campbell som numera spelar i Portsmouth.
05. Johan Cruyff, från Ajax till Feyenoord 1983
Johan Cruyff var Mister Ajax, det var han som på 1970-talet gjorde Amsterdamklubben till en fotbollens stormakt. Men efter säsongen 1982-83 räknades inte längre gamla meriter. Ajaxledningen hade tröttnat på Cruyffs eviga åsikter - och ekonomiska krav. Man gav honom därför inget nytt kontrakt. I det läget gjorde Cruyff det omöjliga och skrev på för ärkerivalen Feyenoord. När Cruyff dessutom styrde Rotterdamklubben till sitt första ligaguld på ett decennium såg inte ens de mest inbitna Ajaxsupportrarna några förmildrande omständigheter.
04. Alfredo di Stefano, från Millionarios till Real Madrid 1957
Hade transferkriget om di Stefano inträffat i dag hade det gjort att sportpressen stoppat pressarna. Men även 1957 orsakade det gigantiska rubriker när FC Barcelona och Real Madrid båda hävdade att de hade köpt bollgeniet från Argentina från colombianska Millionarios. Till sist vann Real dragkampen. 50 år senare anser många att transferincidenten kring di Stefano är ett av de tyngsta skälen till ovänskapen mellan de två klubbarna.
03. Mo Johnston, från Celtic (via Nantes) till Rangers, 1990
Inte ens en mellanlandning i franska Nantes mildrade uppståndelsen när skotten Johnston på 1980-talet gick från Celtic till Rangers. Celticfansen provocerades av sveket att Johnston, katolik och Celticsupporter sedan barnsben, ens kunde överväga saken. Men inte heller hos Rangers jublade man. Där såg man med misstänksamhet att en "fiende" plötsligt fanns i deras elva.
02. Roberto Baggio, från Fiorentina till Juventus 1990
När Baggio 1990 såldes till Juventus var det inte bara Baggio själv som var emot försäljningen. Fiorentinas supportrar blev vansinniga och Florens skakades av upplopp där minst 50 skadades. Baggio, som ansett sig tvingad att gå med på transfern, markerade vid det första mötet klubbarna mellan genom att vägra ta en straff. När han efter den protesten byttes ut tog han på vägen ut från planen upp en Fiorentina-scarf som han lade över ena axeln.
01. Luis Figo, från Barcelona till Real Madrid 2000
Bernd Schuster gjorde "det omöjliga" på 1980-talet och gick från Barcelona till Real Madrid. Men busvisslingarna tystnade snart. Samma sak när Michael Laudrup gick samma väg 1994. Först en enorm reaktion, sedan tyst. Det blev inte så för Luis Figo. Inte alls. Vid det första återbesöket på Nou Camp på hösten år 2000 visade mätningar att ljudnivån på busvisslingarna var högre än från ett flygplan. Figo blev paralyserad när han vid hörnor bombarderades med mobiltelefoner, pengar, även en cykelkedja hittades. 2001 var han skadad. Vid återkomsten 2002 var den negativa reaktionen om möjligt ännu aggressivare. Ett grishuvud tillhörde det som kastades in på planen för att visa portugisen vad katalanerna tyckte om hans beslut.
Källor: Sportbladet
Ullas Amaranter
Wikipedia
Kommentarer
Postat av: Magnus
Jag minns när IFK Hässleholms målspruta Percy Olsson lämnade oss för Örgryte i mitten av 1990-talet. Det gräts tårar inne på Snapphanen. Visst, han gjorde noll (0) mål i Örgrytes tröja men han kan fortfarande knappt röra sig på Avenyn.
Jag minns även med stor sorg när Chasey Lain lade dildon på hyllan. Det är dock en helt annan historia som inte passar sig i en fotbollsblogg!
Tack för bra läsning!
Ps: Chasey har gjort comeback Ds.
Postat av: Ola svarar
Magnus:
Percys svek, ja! Oförglömligt. Jag minns det som igår. Fast å andra sidan verkar han ju inte ha några problem med att röra sig fritt i Hässleholm, även efter den episoden? Jag vill minnas att han startade upp Kings Head (fotbollslaget, döpt efter puben) omkring sekelskiftet?
Mycket tråkigt med Chasey. Det var onekligen bättre förr.
Och så tackar jag förstås för den reklam du bjöd på häromdagen i din blogg. Mycket gentilt!
Postat av: Robert
Givetvis har Lars Nylin misslyckats fullständigt även med denna lista. Han begår det klassiska (okunniga) misstaget som följer den enkla ekvationen: Rivaliserande klubbar + spelarövergång = uppseendeväckande. Orkar inte göra några längre kommentarer kring detta, men att exemeplvis lista Ronaldos övergång till Corinthians på plats 10 är enbart genant. Givetvis borde ingen av dennes övergångar generera en plats på denna top 10, men i sådana fall har han gjort med problematiska byten tidigare under karriären. När jag såg Luis Enriques namn nämnas var jag ganska införstådd med att denna person saknar kunskap om ting som skett utanför de brittiska öarna.
Postat av: Jochen
Har man ingen talang för spelet så får man kompensera det genom regelvidriga snålåkningar.
Tur att man har talang för spelet!
Trackback
