Den engelska ödmjukheten
Inför morgondagens semifinal mot blågult på Gamla Ullevi är det ett självgott och segervisst England som äter hotellfrukost, tränar straffsparkar och möter pressen. Om denne Nedum Onuoha, som redan verkar tro att laget är i hamn med titeln, kan annars sägas att han får speltid enkom till följd av att Chelsea-spolingen Mancienne gjorde bort sig i öppningsmatchen mot Finland och att hans största avtryck så här långt i turneringen är den huvudlösa bakåtpassning han slog till egen målvakt vid ställning 0-0 mot Spanien. Lagkamraten såväl i klubb- som landslag, Joe Hart, tvingades löpa likt Linderoth efter en hörna för att hinna upp bollen strax innan mållinjen.
Berg och Toivonen, eller "Groningen och PSV" som obildade och ointresserade Onuoha uttryckte det, får det visserligen jobbigt mot det den levande bergväggen Micah Richards, men att ställas mot allt annat än smidige Onuoha torde inte direkt vålla Värmlandsexpressen sömnlöshet.
Pearce borde naturligtvis ta sin försvarare i örat och läsa lusen av honom. Det är viktigt att inte göra en höna av en fjäder och att ha nära till skrattet, men det är inte samma sak som att kasta molotovcocktails rakt in i skärselden. Vore det inte för att man lider brist på drägliga mittbackar inom den engelska ungdomsfotbollen och för att Pearce har ett förflutet inom City skulle en petning ligga nära till hands. Onuoha är inte dummare än att han vet sitt värde och agerar utifrån det. Det sorgliga för Englands del är att han är lika klumpig verbalt som på fotbollsplanen. Det kan mycket väl bli den underpresterande fotbollsnationens fall i morgon.
Överhuvudtaget är det annars mycket Pearce i dagens Aftonbladet. Dels uttalar han sig om den ansträngda relationen till Walcott och dels ägnar Niva honom en längre artikel. Som om det inte vore nog erbjuder samme skribent lite bonusmaterial i bloggen under rubriken "Psycho Therapy". Utläggningen om relationen mellan Pearce och Muamba, och dess koppling till Psychos egen familj, är fin läsning. Även om man håller på Spurs och närmast minns Muamba för att han tycks ha tacklat sönder en karriär som kunde ha blivit något alldeles extra.
Källor:Bank & Niva-bloggen
Sportbladet
YouTube
Berg och Toivonen, eller "Groningen och PSV" som obildade och ointresserade Onuoha uttryckte det, får det visserligen jobbigt mot det den levande bergväggen Micah Richards, men att ställas mot allt annat än smidige Onuoha torde inte direkt vålla Värmlandsexpressen sömnlöshet.
Pearce borde naturligtvis ta sin försvarare i örat och läsa lusen av honom. Det är viktigt att inte göra en höna av en fjäder och att ha nära till skrattet, men det är inte samma sak som att kasta molotovcocktails rakt in i skärselden. Vore det inte för att man lider brist på drägliga mittbackar inom den engelska ungdomsfotbollen och för att Pearce har ett förflutet inom City skulle en petning ligga nära till hands. Onuoha är inte dummare än att han vet sitt värde och agerar utifrån det. Det sorgliga för Englands del är att han är lika klumpig verbalt som på fotbollsplanen. Det kan mycket väl bli den underpresterande fotbollsnationens fall i morgon.
Överhuvudtaget är det annars mycket Pearce i dagens Aftonbladet. Dels uttalar han sig om den ansträngda relationen till Walcott och dels ägnar Niva honom en längre artikel. Som om det inte vore nog erbjuder samme skribent lite bonusmaterial i bloggen under rubriken "Psycho Therapy". Utläggningen om relationen mellan Pearce och Muamba, och dess koppling till Psychos egen familj, är fin läsning. Även om man håller på Spurs och närmast minns Muamba för att han tycks ha tacklat sönder en karriär som kunde ha blivit något alldeles extra.
Källor:Bank & Niva-bloggen
Sportbladet
YouTube
Kommentarer
Trackback
