Isakssons vara eller inte vara
Det blåser snålt kring Andreas Isaksson. Landslagets siste utpost och kanske viktigaste spelare, vid sidan om Zlatan, har omgärdats av ständiga rykten och ett evigt ifrågasättande ända sedan flytten från Rennes, 2006. Inte minst har säsongsupptakten i PSV lett till stark kritik såväl internt inom PSV (rykten gör gällande att PSV in i det sista försökte värva på målvaktssidan, men inte hann innan fönstret stängde) som externt i det nederländerna medieklimatet. Inför kvällens ödesmatch i VM-kvalet mot Ungern redogör man på Fotbollskanalen för den intervju man låtit göra med Lagerbäck. En intervju som vittnar om att Lagerbäck inte överväger något paradigmskifte på målvaktssidan:
"Nej, Andreas Isaksson status är inte på väg att försämras i det svenska landslaget. Trots flera uppmäksammade tabbar i PSV Eindhoven försvaras han av förbundskapten Lars Lagerbäck.
- Jag kan inte minnas att han legat bakom något mål i landslaget, säger han.
En uppmärksammad miss i en PSV-match mot Ajax för ett tag sedan och flera andra halvskakiga insatser her gett negativa rubriker i holländsk media. Isaksson har i viss mån svärtat ned sitt namn. Men förbundskapten Lagerbäck ifrågasätter inte sin etta. Isaksson är inte i farozonen för att behöva flytta på sig i landslaget.
- Definitivt inte. När en målvakt gör misstag så syns det och det blir lätt dramatiserat, säger Lars Lagerbäck.
- Jag har sett honom i en match live och två på TV och då har han sett bra ut.
- Det handlar om ett misstag och det är uppförstorat.
Lars Lagerbäcks förtroende är i stället närmast 200-procentigt.
- Han har gjort väldigt få misstag i landslaget. Jag kan inte minnas att han legat bakom något mål i landslaget."
Och ja, Lagerbäck har alldeles rätt. Diskussionen är bottenlös, onödig och överhuvudtaget svårbegriplig. Okej, Isak blev inte den store målvakt som så många av oss trodde efter utflykten till Juventus och sedermera succén i Djurgården, men det är heller inte bara Isaks fel. I dagsläget är han något så unikt som en svensk målvakt som är ordinarie i ett lag utanför Sveriges gränser. Ett lag som dessutom prenumererar på spel ute i Europa. I själva verket saknar den gänglige trelleborgsprodukten konkurrens på sin position:
- Wiland har skakat tänder på FC Köpenhamns avbytarbänk i snart ett helt år,
- Shaaban släpper in minst tre mål i varje match Hammarby spelar,
- Eddie har aldrig hållit landslagsklass,
- Alvbåge är bättre på att leverera skräckinjagande blogginlägg än dito räddningar,
- U21-Dahlin håller på allsvensk nivå, men inte mer än så,
- Sahlman väntar fortfarande på att få bli uttalad förstemålvakt i sitt klubblag,
- Öhrlunds storhet börjar och slutar på Norra Stå,
- Abbas vågade inte ens Haglund lita på när det väl gällde och
- Nordfeldt är ännu så länge alltför ung och oerfaren.
Den som borde ligga närmast till hands i dagsläget är därför - hur märkligt det än känns att skriva det - Helsingborgs Pär Hansson. Trots att han bara har en halv säsong i Allsvenskan bakom sig har han redan hunnit överbevisa samtliga som någonsin tvivlat på hans storhet. Bortser man från insatsen i mötet med Elfsborg på Olympia, där Hansson fumlade in två bollar och höll på att kosta hemmalaget segern, har han varit bäste målvakt i den svenska högstaserien, tätt följd av Christensen, Alvbåge och Nordfeldt. Nu säger inte det så himla mycket, men Pär Hansson skulle tillföra två dimensioner som man i Isak saknar: vårdat spel med fötterna och en målvakt som styr och ställer i straffområdet. Dessutom är Hansson nästan lika bra på att plocka ned höjdbollar som kommer in i boxen, som Isaksson. Tillsammans med det faktum att han är ordinarie och kontinuerligt matchas i klubblaget borde han således vara tvåa i Blågult - fortfarande långtifrån Isaks nivå. Men Hansson är tvåa i U21-landslaget, inte A-landslaget. I Lagerbäcks landslag ska man heller inte vara född -86, snarare -56. Det är därför långt mer troligt att Wilands och Gustafssons ende konkurrent om platserna bakom Isaksson inför ett ev. VM-slutspel i Sydafrika heter Bengt Andersson, än Pär Hansson. Fast, vad spelar väl det egentligen för roll när vi har en uttalad etta som ska vara etta?
